1:a vändan.
I början på maj genom en kontakt i Sverige tog jag och min schäfer Diezel oss ner på egen hand till Ukraina, närmare bestämt till Kharkiv. Där fick jag i uppdrag att instruera 228. Kharkiv Bataljonen (Territorial Försvaret, motsvarigheten till Svenska Hemvärnet). Jag hamnade där tillsammans med en broder från USA, Afghanistanveteranen Gee. En duktig instruktör, bra kamrat med rätt erfarenheter.

228. Kharkiv Bataljonen låg i strid och roterade kontinuerligt på frontlinjen. Redan andra dagen i Kharkiv hamnade vi vid frontlinjen i syftet att tillsammans med en Rota (motsvarar ca 110 man) ta tillbaka en by från Rysk trupp. Efter 5 timmar av hård artilleribeskjutning med förluster på två man var vi tvungna att ge upp planen för dagen. Vi spenderade över en månad i Kharkiv där vi instruerade, bedrev normal militär tjänstgöring som övervakning och närskyddstjänst av stab. Jag blev även ombedd av överordnande befäl på UND (underrättelse/spaning) som vi ingick i att skola om Diezel till att leta försåtsmineringar. Efter en händelserik tid i Kharkiv åkte jag till Sverige för att återhämta.

2:a vändan.
Efter en vila fick jag i uppdrag att stödja 33. Liviv Infanteribataljonen, som befann sig ca 85 km öster om Sumy, 15 km från den Ryska gränsen. Diezel fick stanna hemma då han var tagen av sin tid i Kharkiv. På 33e instruerade jag och andra hjälpinstruktörer delar av 33. Bataljonen och även 212.
Bataljonen. Enligt förhandsinformationen fanns det risk för ett anfall genom våra positioner.
Träningen var väldigt intensiv. De som inte deltog i vår utbildning förbättrade skjutställningar och skyttegravar. Alla soldater gjorde ett oerhört tungt och bra arbete både i att ta åt sig utbildningen och att vara förberedda på ett möjligt ryskt anfall. Efter över en månad med högt tempo och Ukrainsk värme var det dags att besöka Sverige och familjen.

3. vändan
Tredje vändan var en repetition av andra vändan. Hårt arbete i hög värme med högt tempo. Min kamrat Diezel fick följa med och hålla övningsmoralen och glädje bland soldaterna uppe. Det kom inget ryskt anfall så träningen kunde löpa ostört under hela dryga månaden. Sedan åkte jag hemåt igen.

Instagram kontot historia och syfte.
Under min tid i Kharkiv upptäckte jag att jag måste hitta ett sätt att finansiera vår verksamhet.
I samband med en händelse som nästan kostade mig och Gee livet (läs Expressens reportage ovan) insåg jag även att jag vill berätta hemma om bestialiska beskjutningar som ryska styrkor ägnar sig åt.
Det handlar om Ukrainska civila bostadsområden och köpcentra, som jag bevittnade med egna ögon.
Min vän som skötte mitt Instagram kontot från Sverige övertalade mig att jag skulle göra kontot offentligt. På det sättet kunde vi samla in pengar för att stödja verksamheten i Ukraina. Det var inte mycket pengar som kom in men det fungerade. Så började det hela i slutet på maj.

Det är det Instagram kontot som nu mera stödjer alla Svenska krigare, instruktörer och behövande i Ukraina. Våra möjligheter beror på Er insats.